Ständig Bön för Äktenskap och Familj

Efter 11-mässan den 15/4 hade Aina Larsson och jag ordnat en liten träff med kyrkkaffe för de som deltar i Ständig Bön för äktenskap och familj. Denna gång hade 13 stycken möjlighet att vara med. Linnea Klefbäck och Maria Mavrogonatou bjöd på goda och vackra bakverk till kaffet.Kerstin informerade om bloggadressen och att fader Johnnys veckobrev går att nå den vägen.
Vi samtalade om hur vi bättre skulle kunna sprida kunskap om ständig bön i vår församling och också om att det är få män med i vår bönekedja (6 av 45 personer).
Erzebet Persson föreslog att vi skulle kunna göra en folder om Ständig Bön,som man t.ex kunde ge i samband med bröllop och dop. Alla tyckte det var en bra idé att arbeta vidare med och Erzebet och Linnea Klefbäck erbjöd sig att fundera vidare på denna idé.
Vi avslutade vår sammankomst med att be Gränslöshetens Kärleks Bön.
Kerstin Marinko

I höstas började vi en föräldragrupp i Karlstad. Tanken är att hjälpa varandra att ge våra barn en katolsk identitet. Vi träffas i samband med trosundervisning och vi har märkt att det påverkar barnen positivt när föräldrar stannar kvar och fördjupar sin tro, samtidigt som barnen deltar i undervisningen.
Vi har diskuterat mycket om hur det var för oss, som växt upp in ett katolskt land. Varför är vi kvar i Kyrkan och vad vill vi för våra barn?
Vi har gått tillbaka till vår egen barndom och pratat om bön och hur vi lärde oss att be som barn. Vilka böner var viktiga för oss som barn? Vi diskuterade Fader Vår och tittade på denna böns lika delar. Allt ryms i Fader Vår.
Helgat vare ditt namn
Ske Din vilja
Förlåt oss våra skulder
Såsom vi förlåta andra
Vid Alla Helgons Dag och Alla Själars Dag pratade vi om traditioner kring de helgerna, i de länder föräldrarna kommer ifrån. Vi fick lära oss bland annat om tre viktiga helgon ifrån Libanon och om pilgrimsplatser vi aldrig hade hört talas om.
En gång pratade vi om bikt. Föräldrarna berättade om sina upplevelser kring bikt och sedan diskuterade vi hur vi kan förklara vikten av att bikta sig. Det finns ett talesätt: ”barn gör vad vi gör, inte vad vi säger”, så vi tog upp frågan om att våra en förebild för våra barn och att våra handlingar inte skall motsäga våra ord.
Förra gången tog vi upp frågan om fastan. Det var annorlunda när vi var barn än det är idag.
Det är inte så lätt att motivera barnen. Vi tänkte på vad Kyrkoherden sade, att inte vara för ambitiös utan göra något som vi tror vi klarar av. Samma sak gäller för barnen. Vi har även snuddat vid etiska och samlevnadsfrågor, som vi kommer att fortsätta med.
Det står i Bibeln att ”tron ska gå från släkte till släkte”. De här träffarna har varit väldigt berikande och vi har börjat lär känna varandra på djupet. Atmosfären har varit öppen och hjärtlig och vi vill gärna bygga en gemenskap så att vi kan mogna tillsammans och samtidigt stödja barnen i deras uppfostran som katoliker.

Kom gärna med förslag om lämpliga saker att ta upp i föräldragrupper!

Svetlana Velisevich och Colette Johnsson