2009-10-31

 

Veckobrev


Hej allihopa,

Den här gången förklarar Fr. Johnny vad "att vara fattig i anden" betyder. Han är alltid så konkret.

Jag blev rörd av följande som kommer från Sacred Space eller Heligt Rum. Det handlar om förra söndagens evangelium.

Without his cloak the blind man could be even more lost - he would lose protection from the elements. It was one of his most essential possessions. In going to Jesus, he let it go. In prayer there is much letting-go. We hand over disappointments, hurts and grief as best we can. We hand them over to the one who loves us and gives much more in return.

Robert Feely skickade följande som kommer från the Catechism of the Catholic Church

The Family and Society
The family is the original cell of social life. ..... The family is the community in which, from childhood, one can learn moral values, begin to honour God, and make good use of freedom. Family life is an initiation into life in society.

Några av er kommer ihåg Desa, som var med på våra träffar för samordnare både i Marielund och Göteborg. Hon har det tufft nu och är i behov av våra böner, så att hon kan känna sig buren av Kristus.

Be också för Svea som dog i lördags. Må hon vila i frid.

Ha en fin vecka.

Pax in terrem,
Colette.


Fr Johnnys veckobrev finns här. (Ej ännu utlagt när detta skrivs.)


2009-10-25

 

Veckobrev


Hej allihopa,

Tyvärr har Fr.Johnny haft besvär med datorn. Jag tror att datumet på brevet inte stämmer, men texten är rätt. Jag har kollat söndagens evangelium. Jag tror att han kommer på det nästa vecka.

Nu är vårt lilla barnbarn döpt till Rebecka Maria Elizabeth. Det var en vacker ceremoni, som började utanför Kyrkdörren med frågan till förädrarna "Vad vill ni för er dotter?". Själva dopfunten finns precis innanför kyrkdörren i St. Lars i Uppsala. Efter dopet samlades vi framför altaret och bad Herrens Bön tillsammans och det var ett tecken på att Rebecka nu var iklädd Kristus. Bengt hade storebror Benjamin i sin famn under hela ceremonin där han höll sig väldigt lugn. Fr. Philip förklarade allt väldigt klart och pedagogiskt, så att alla kunde förstår symbolerna.
Rebecka döptes på sin mammas, Linneas, födelsedag och glädjande nog var det också Uppsalagruppens dag för ständig bön. Linnea och jag gjorde timmen tillsammans och det var en glädje att kunna göra det tillsammans på Rebeckas dopdag och också inspirerande.
Linnea har en lista med namn och tid på alla som ber i Uppsalagruppen. Vi bad först för dem som slutade när vi tog över och när vi var färdiga bad vi för dem som tog över efter oss. Vi bad också förstås för många andra i och utanför gruppen också. Fader Johnny vill att vi ber för personer när vi gör vår timme och det kändes bra att veta vem vi bad för och att där finns en kedja av människor som ber hela tiden.
Vi hade också ytterligare några fina dagar med barn och barnbarn.

Ingela har skrivit:

Jag är gärna med och ber för ALLA som väntar barn i denna stund -- en omvälvande, spännande och orolig tid i livet. Dit räknar jag även dem som väntar på adoptivbarn. Det är mycket som ska stämma, många faser som ska passeras. Låt oss be för alla växande familjer.


En god vän till mig har en tonåring som inte mår bra. Att vara tonåring idag är kanske svårare än någonsin. Samtidigt som man söker sin egen identitet, förstår man alltmer att världen inte är så trygg som man trodde när man var ett litet barn. Då är den närmaste miljön - familjen - kanske som viktigast!! Samtidigt är det nog inte alltid så enkelt att vara förälder till tonåringar. Då har vi andra ett gyllene tillfälle att ställa upp som stöd, både till föräldrarna och tonåringarna. När det gäller svåra saker verkar det ofta vara lättare för ungdomar att prata med andra vuxna än föräldrarna. Det betyder inte att det är något fel på föräldrarna. Jag tror att det är en del av utvecklingsprocessen. Och självklart är det Guds mening är att vi människor ska hjälpa varandra i alla lägen vi kan.

Marika har skrivit i gästboken. Det är en glädjande historia, men familjen behöver verkligen våra böner. Guds vägar är outgrundliga.

Ha en fin vecka.
Varma hälsningar,
Colette


P:S Jag fick nyss följande mail från någon som behöver våra böner:

Hej
Vänligen be för S..... och R...... om en snar återförening efter att ha tvingats leva åtskilda i olika länder. Be för att de krafter som verkar för att förstöra för oss och skilja oss åt ska bli verkningslösa i Jesu namn.
Be för min man (S) svåra ångest och panikattacker som han får till följd av den kris han hamnat i. Han känner sig handlingsförlamad.Jag ropar på Herren och ber om att ge S mod att kämpa för vår kärlek och kraft att försvara vårt förhållande och hålla emot släktens tryck.Vi behöver Guds ingripande och Guds nåd.
Amen!
Gud välsigne er!


Fr. Johnnys veckobrev finns här.


2009-10-15

 

Veckobrev


Hej allihopa,

Hoppas veckan har varit bra.

Några glädjande saker den här veckan:

Thalita Gil har översatt bönehäftet till portugisiska. Hon och hennes man återvänder till Brasilien på söndag. Hon kommer att starta Ständig bön i Brasilien. Hon är så entusiastisk att jag känner mig inspirerad.Tacksam om ni ber för henne att den Helige Ande inspirerar henne och leder henne till de rätta kanalerna. Hon väntar också sitt första barn i januari och är sjukskriven. Det är en ängslig tid för dem och det vore bra om de kunde känna sig burna av våra böner.

Marina Håkonsson kommer att ha en träff för sin grupp hemma hos sig söndagen 22 november kl.14.00. Hoppas många kan delta.

Vårt lilla barnbarn, Rebecca döps snart och får Herrens sigill på sin själ. Rebecca och Benjamin ändrar sig så fort nu, när de är så små. Benjamin pratar hela tiden och härmar allt han hör.

Jag har nyss talat med Fr. Johnny på telefonen. Hemsidan, Love is for Life hålla på att uppdaterats och Couple Prayer finns just nu på på hemsidan http://www.eskercommunity.org/COUPLEPRAYER18THOCT.pdf .

Dessutom vill jag meddela att Fr. Johnny berättat för mig att Jim och Mary Corry (paret some han hade med sig till Vadstena) verkligen behöver våra böner nu. Någonting riktigt sorgligt och tufft har hänt inom familjen.

Vi hörs nästa vecka.

Varma hälsningar,

Colette




Fr. Johnnys veckobrev finns här. Fr.Johnnys veckobrev på svenska finns här.

2009-10-09

 

Veckobrev


Hej allihopa,

Några skrev till mig angående förra veckans brev och det gladde mig.

Christina skrev:
Jag hörde tyvärr inte Jan Eliasson, som jag gillar skarpt. Passion and compassion skulle jag översätta "lidelse och medlidande", och i lidelse blir det också starkt känsloengagemang och förmåga till inlevelse, liksom en drivkraft som mynnar ut i en konstruktiv handling. Det är svåröversatt.

Benedicta skrev:
Du har så rätt att "bara bära nån i sitt h järta" - men det kräver att man ständigt töjer på hjärtats storlek och det i sig är en nyttig övning.

En annan Christina skrev:
Jag var inne på akuten med skadad arm. När jag låg där på båren och väntade på min tur, som skulle bli om några timmar, plockade jag fram min rosenkrans och bad för oss alla som drabbats av blixthalkan. Jungfru Marias närvaro var påtaglig. Trots att jag var där i 8 timmar så kändes alla bara vänliga och omtänksamma om varandra. Det fanns en värme och kärlek bland alla oss udda människor som var olycksfall den kvällen och natten.

Fr. Johnny "hits the nail on the head" som vanligt.

Guds vägar är outgrundliga.

Ha en fin vecka,
Pax in terram,
Colette


Fr. Johnnys veckobrev finns här. Fr.Johnnys veckobrev på svenska finns här.

2009-10-03

 

Veckobrev


Hej allihopa,

Här kommer Fr. Johnnys inspirerande brev igen.

Tack alla ni som har bett för mig. Jag kände verkligen att folk bad för mig. Jag kom hem i tisdags och mår mycket bättre. Ett speciellt tack till alla som hörde av sig. Det värmde mitt hjärta.

Jag upplevde ganske mycket under de nio dagarna på sjukhuset i Karlstad. Jag hann erfara tre olika avdelningar. Den sista avdelningen var avd 14. När jag kom ditt var det nästan som att komma in i ljuset på något sätt. Där finns blivande mammor, som av någon anledning måste ligga på sjukhuset, men också svårt sjuka cancerpatienter och personer som jag, med mindre allvarliga problem. Personalen var underbar; Ett sammansvetsat och hängivet team. Jag tror jag upplevde liv och död eller död och liv med alla berättelser jag fick höra. Ibland kände jag att hjärtat nästan blödde. Det var speciellt en dam som gjorde starkt intryck på mig och jag har inte kunnat släppa tanken på henne. Hon har cancer och bor ensam och hennes historia är inte rolig. Tacksam om ni kunde be för henne också.

Fr. Johnny säger alltid att vi ska be om vad vi önskar för den person vi ber för. Jag har svårt för långa böner, men ber ofta korta böner för människor som jag vet behöver dem.
Ibland tror jag att det räcker med att bära dem i sitt hjärta.

Jag är så tacksam for "ständig bön för äktenskap och familj". Jag är säker på att vi ber för många människor som aldrig skulle har fått någon bön annars och att det bär frukt, frukt som består.

Jag blev inspirerad av vad Jan Eliasson sade under programmet "Här är Ditt Liv" i lördags. Jan sade att det var två saker som är viktiga i livet. Det är "passion and compassion". Jag våger inte översätta dem till svenska och riskera att det blir missförstånd. Låt oss be för en stor portion av "passion och compassion" för oss allihopa.

Varma hälsningar,
Colette


Fr. Johnnys veckobrev finns här. Fr.Johnnys veckobrev på svenska finns här.




besökare har varit här minst en gång. Om vi sprider adressen blir vi fler! Kanske några också blir inspirerade...








This page is powered by Blogger. Isn't yours?