2010-01-28

 

Veckobrev


Hej allihopa,


Det har varit en sorglig vecka här. Lisa, den 24 åriga flicka som jag berättade om förra veckan, har gått hem till Herren. Lisas mamma, Klara, var den som tog initiativet till att starta bönegruppen
i Karlstad för 10 år sedan, efter det att vi hade deltagit i en reträtt  med Fr. Paul Marx i Täby. Vi började tillsammans den 15e mars 1991. Det har betytt mycket för hela församlingen och för alla som har kommit och gått under de 10 åren.  Det var i onsdags kväll, just efter det att hon hade kommit hem från en bönegruppträff, som familjen fick det hemska nyheten om Lisa.  Hon har berättat för oss att hon hade bett för sina barn och kände sig helt lugn.  Hon kände sig buren av bönerna hela tiden.  Alla som deltog i bönegruppen igår kväll blev bjudna hem till familjen.  Det var en inspirerande kväll att mitt i allt det bedrövliga kunde de sig en glimt av Herrens hand.  Må familjen fortsätta att känna sig buren av allas böner.


Vi måsta be också för alla de ungdomar som älskade Lisa, att de på något sätt också känner sig burna av Kristus.


Varma hälsningar,
Colette


Fr. Johnnys veckobrev hittar du här.  Fr. Johnnys veckobrev översatt till svenska hittar du här.  


2010-01-23

 

Veckobrev


Hej allihopa,


Vårt hjärta är tungt idag eftersom en 25-årig tjej som en del av oss känner väl, har råkat ut för en tågolycka och ligger på sjukhus. Situationen är kritisk. Var snäll och be att hon blir återställd och att familjen känner att Herren är med.


Patricia skrev följande till mig under veckan:


Det pågår en namninsamling bland kristna av olika
konfessioner för att försöka samlas kring ETT datum för påskfirandet. 
Att fira Påsk samtidigt kan bli ett första steg mot de kristnas enhet. 
Det känns särskilt angeläget nu under den ekumeniska veckan.  Du kan
läsa om detta på www.onedate.org   och där kan man också få med sitt
namn på listan.   Om du känner att detta är bra vore jag tacksam om du
ville sprida det vidare genom alla de kanaler du har, tex Ständig bön
för äktenskap och familj.    Guds välsignelse.


Colette




Fr. Johnnys veckobrev hittar du här.  Fr. Johnnys veckobrev översatt till svenska hittar du här

2010-01-16

 

Veckobrev


Hej allihopa,

Nu är det dags igen. Söndagens evangelium handlar om "Bröllopet i Kana". Det är ett av mina favoritställen i Nya testamentet.

Jag läste följande i Living Space, en del av Sacred Space/Heligt Rum, i morse. Det påminde mig om omständigheterna när jag träffade Fr.Johnny, som blev början till Ständig Bön för Äktenskap och Familj i Sverige.

In our lives, too, we can see apparently chance events leading us into certain, sometimes very unexpected, situations. While we should not see God as simply manipulating events in an arbitrary way, we can say that in every experience we have, in every person we meet, God is communicating something to us. Let us recall some of those events today and how we responded (or did not respond) to them.
It is for us to discern what God is saying and where he wants us to go and what choices he wants us to make arising out of every experience. It calls for a pro-active and not simply a re-active response.

Guds vägar är outgrundliga. God´s ways are mysterious.


Ha en fin vecka,


Varma hälsningar,

Colette


Fr. Johnnys veckobrev hittar du här. Fr. Johnnys veckobrev översatt till svenska hittar du här



2010-01-09

 

Veckobrev


Hej allihopa,

Den här veckan ställer Fr. Johnny några viktiga frågor till oss.

Innan jul fick jag det här inspirerande mailet från Maurice som vittnar om hur bön kan bära oss i vått och torrt. Jag sparade det tills nu eftersom just då trodde jag att alla var upptagen med julförberedelser och kanske inte skulle ha tid att läsa det ordentligt. Maurice var en av tolkarna när Fr. Johnny besökte oss i Vadstena.

Thanks for all the work you do in promoting the mission of prayer, perhaps one of the most underestimated apostolates in our church. As a beneficiary, I'm well aware of its power.

Last week, I got the results of my latest check-up and, like the previous, ones, there was no measurable sign of cancer. Thank God for that. Yet that's just the icing on the cake in way, because the entire year has been great, a veritable year of grace. Of course I know that every year is a year of grace, but this year I've experienced the 'love of God, the grace and peace of our Lord Jesus Christ and the fellowship of the Holy Spirit' in a very tangible manner. In fact, I believe it all started in Vadstena last year.
I had only just been given my diagnosis and had more or less decided to keep the news within a very limited circle (Why bother others with my problem? People have enough to worry them without my looking for sympathy. ). But, inspired by the spirit of the meeting and the sincerity of those who attended, I shared with you, Jim, Mary and Fr. Johhny to begin with. And that was the starting point. I asked others to pray for me as well, and from that moment, as I've written before, I've felt borne by their prayers. Don't get me wrong, though. I haven't been floating on a cloud, living some otherwordly existence. On a day-to-day level, it's been a very ordinary year, with its fair share of ups and downs. It's just that I've been aware of the presence of God in a different way and have been able to 'let go'. Instead of trying to solve everything myself, I've left the 'unmanageables' to God. Being conscious of the fact that God is with us throughout all the twists and turns of life, in all it joys and sorrows, especially the burdens we term 'unfair', has been a tremendous consolation and strength.

So I'd appeal to others: 'Bother' people with your worries and ailments; give them the opportunity to pray for you - it's a win-win situation! And know that God is with you whatever happens. It's not a matter of illness or sorrow being the will of God; it's about us doing asking what God wants of us when illness and sorrow strike and doing His will in our suffering.

Now, a few days before we celebrate the wonderful mystery of our God, who is so great that He dared to become as tiny and humble as a defenceless, totally dependent infant, let us pray for the grace and humility to become dependent on each other so that we can share the selflessness of our Incarnate God, who became one of us and gave His life for us.


Tacksam om ni ber för paret Paulino och Julio. De har varit gifta i 12 år och Paulino tänker lämna Julio. De har två pojkar. I sådana här situationer finns det alltid de som säger "lämna honom, varför ska du vara olyklig" och de som försöker hjälpa till en försoning. Be att Gud öppna deras hjärta så att de kan börja börstå varandra igen. Vi måste ta på allvar vad Johannes Paulus 11 sade, "Mänslighetens framtiden ligger i famljens händer".

Idag är Linköpings dag för bön för familjen.

Låt oss vara inspirerade av Maurice´s brev och göra allt vad vi kan för att sprida vetskap om ständig bön för äktenskap och familj, så att vi kan bära varandras bördor. Sextio minuters bön i månaden kan göra under.

Ha en fin vecka.

Varma hälsningar,
Colette

Fr. Johnnys veckobrev hittar du här. Fr. Johnnys veckobrev översatt till svenska hittar du här.

2010-01-02

 

Veckobrev


Hej allihopa,

Här kommer Fr. Jonny´s nästa brev och som vanligt är han väldigt konkret.

Varför går tiden så fort? Vi har haft privilegiet att ha haft alla barn och barnbarn med oss över helgerna fram till idag. Det har varit mycket "håll i gång" och nu känns det lite tomt i huset.

Följande fick jag från Kapinga

Hej! Guds barn.

Alla tillsammans jag be er att be för min dotter Marie Sophie som lider av alvariga depression, panik ängesten med mera.
att ma Gud bevara henne fran allt ont och onda tankar som plagar hennes själ och goda andar . Just nu befinner hon i tyskland (Berlin) tillsammans med mig, jag är jätte orolig om vad hon planerar att göra under ny ars afton (31/12/2009).
Be för oss, jag ber ocksa vidare.


Följande fick jag från Fr. Richard innan jul.

I've been telling people that it's very important to pray for vocations to the priesthood and the holiness of priests, especially in this year for priests, but it's equally important to pray for families, and that wives and husbands understand that their life is also a special vocation.

Jag har nyss pratat med Desa. Hon har varit med nästan från början. Hon behöver våra förböner. Livet är inte lätt för henne.

Varma hälsningar och önskningar för ett gott nytt år och att flera ansluta sig till ständig bön för äktenskap och famlj under 2010;
Colette


Fr. Johnnys veckobrev hittar du här. Fr. Johnnys veckobrev översatt till svenska hittar du här.



besökare har varit här minst en gång. Om vi sprider adressen blir vi fler! Kanske några också blir inspirerade...








This page is powered by Blogger. Isn't yours?