2014-01-06
Veckobrev
Hej allihopa;
Idag är det den 5e januari och jag känner mig lite' vemodig. Det är min
mammas födelsedag och den sista gången jag såg henne i livet var på hennes
födelsedag. Några år senare firade vi Jul på Irland hos min bror i Dublin. Han
var alvarligt sjuk då och undergick cellbehandling. På min mammas födelsedag
tände vi ett ljus och ljuset slocknade med detsamma. Jag kommer ihåg att jag
tänkt då att min bror inte skulle klara sig och två månader senare hade han gått
vidare. Jag talade idag med en väninna på Irland, som påminde mig om någonting
jag hade sagt till henne strax efter min brors bortgång, att "det är
lättare att ge än att ta emot". Min bror var alltid otroligt
generös och när han blev sjuk sade jag till honom att nu var det hans tid att
ta emot och det gjorde han. På något sätt gjorde han det
väldigt lätt för oss och mitt i all sorg fanns glädje. Många var de släktingar
och vänner som hälsade på honom under den sista månaden, när han visste att hans
tid var inne. Några dagar före hans död åt vi sill och potatis tillsammans och
han sade: "Om det här inte hade hänt mig skulle jag aldrig ha vetat hur älskad
jag var". Det var ingen tung tid och vi bara följde med honom på något sätt.
Även om sorgen kom senare är jag väldigt tacksam för vi fick så
mycket tillbaka och jag vet att hans liv fortsätter att bära
frukt.
Sonia önskar förbön för Alexander, som har epilepsi och får anfall. Han har
blivit något bättre, men Sonia är tacksam för förbön för honom. Herre,
hela Alexander till kropp och själ.
Ett par som har varit gifta i 25 år ska få sitt äktenskap välsignat av
Kyrkan den 11 januari. Det har varit ett mödosam process, men en väldigt fin
gåva från Herre nu, när de firar 25 år med att förnya sitt äktenskapslöfte i
Kyrkan. Tack Herre för de 25 år de har haft tillsammans. Välsigna dem
och fyll dem med glädje.
Tacksam om ni ber för en familj som har förlorat ett barn genom missfall i
tredje månaden. Herre, var med familjen i deras
sorg. Låt dem få det mänskliga och andlig stöd de
behöver
nu. Moder Maria vakar över dem och tröstar dem.
Nu kommer de tre vise männen till krubben och jag ber om
vishet.
Varma hälsningar;
Colette
| besökare har varit här minst en gång. Om vi sprider adressen blir vi fler! Kanske några också blir inspirerade... |
| |
Skicka en kommentar