2009-03-29
Veckobrev
Hej allihopa,
Den här veckan har varit händelserik. Vi åkte till Stockholm och hälsade på lille Benjamin med familj. Han är en utåtriktad och glädjefylld liten pärla.
Familjemässan i Eugeniaförsamlingen var en upplevelse. Under predikan satt Fr.Klaus på en liten pall och alla barn samlades runt hans fötter vid altaret. Det handlade om Guds oändliga kärlek och evigheten och Fr.Klaus försökte mäta dessa saker, med barnens hjälp, med hjälp av en mätkanna och ett måttband. Jag fick en bild framför mig av Jesus och barnen, när Han sade "Låt barnen komma till mig". Jag blev lite rörd av scenen. Under "Kyrksaften" berättade jag om ständig bön. Fyra yngre par bestämde sig för att be varsin timme den 1e i månaden, som är Eugenias dag. Det kunde ha blivit varit flera, men tiden räckte inte till för det tar tid att prata med var och en. Jag tror det finns ungefär 35 personer som ber i Eugenia, engelska gruppen inräknad, men jag saknar fortfarande en samordnare. Finns det någon som känner sig kallad till den här inspirerande uppgiften?
Den här helgen håller Fr.Klaus i en förberedelsekurs för äktenskap. Han kommer att säga något om ständig bön också. Låt oss be för honom och alla som deltar, som har träffat sin livsledsagare, att deras kärlek ska bli allt djupare med åren, både till varandra och till Herren.
För några veckor sedan bad vi för Suzanna, (Mamma till Daniel, som vi bad för några år sedan). Suzanna hade fått en praktikplats, hos Läkare i Världen, i tre månader i Stockholm och letade efter ett boende och en dagisplats för dottern. Jag träffade henne i Eugenia och hon berättade en märklig historia för mig. Hon blev erbjuden tre dagisplatser for dottern. Två dagar innan hon skulle ha börjat praktiken fick hon besked att hon inte kunde börja där, eftersom den person skulle ha tagit emot henne hade blivit sjuk. Hon började leta efter en ny plats omgående och Caritas tog emot henne. Det var helst flyktningar hon hade velat arbeta med och det är just detta praktiken handlar om. Angående boende hade en man kontaktat henne och hon fick vara inneboende hos honom, men han önskade 3 månaders hyra i förväg. Hon tänkte att nu lägger jag det här i Herrens händer. Hon betalde hyran utan att titta på rummet eller att träffa hyresvärden. Hyresvärden blev förvånad över hennes tillit. Allt har ordnat sig. Suzanna är tacksam om vi fortsätter att be för familjen. Just nu har hennes man ett vikariat på universitetet i Lund och familjen träffas i Kalmar varannan helg. Vi måste be att de får arbeta på samma ställe. Jag träffade Suzanna första gången i Kalmar, för många år sedan och sedan i Vadstena och nu i Eugenia. Jag känner att jag har deltagit i hennes sorg på något sätt och nu fått privilegiet att erfara hennes glädje. Hon strålade. Jag känner mig väldigt privilegierad, eftersom jag, genom ständig bön, får erfara väldigt mycket. Ibland skäms jag för min dåliga förtröstan på Herren men, som jag sade tidigare, när jag går igenom en sådan period brukar Han skicka en positiv upplevelse nästan omgående.
Jag har mer att skriva, men jag tror det räcker nu och vi hörs nästa vecka.
Varma hälsningar,
Colette
Fr. Johnnys veckobrev finns här. (Kan vara något försenat utlagt;).)
Den här veckan har varit händelserik. Vi åkte till Stockholm och hälsade på lille Benjamin med familj. Han är en utåtriktad och glädjefylld liten pärla.
Familjemässan i Eugeniaförsamlingen var en upplevelse. Under predikan satt Fr.Klaus på en liten pall och alla barn samlades runt hans fötter vid altaret. Det handlade om Guds oändliga kärlek och evigheten och Fr.Klaus försökte mäta dessa saker, med barnens hjälp, med hjälp av en mätkanna och ett måttband. Jag fick en bild framför mig av Jesus och barnen, när Han sade "Låt barnen komma till mig". Jag blev lite rörd av scenen. Under "Kyrksaften" berättade jag om ständig bön. Fyra yngre par bestämde sig för att be varsin timme den 1e i månaden, som är Eugenias dag. Det kunde ha blivit varit flera, men tiden räckte inte till för det tar tid att prata med var och en. Jag tror det finns ungefär 35 personer som ber i Eugenia, engelska gruppen inräknad, men jag saknar fortfarande en samordnare. Finns det någon som känner sig kallad till den här inspirerande uppgiften?
Den här helgen håller Fr.Klaus i en förberedelsekurs för äktenskap. Han kommer att säga något om ständig bön också. Låt oss be för honom och alla som deltar, som har träffat sin livsledsagare, att deras kärlek ska bli allt djupare med åren, både till varandra och till Herren.
För några veckor sedan bad vi för Suzanna, (Mamma till Daniel, som vi bad för några år sedan). Suzanna hade fått en praktikplats, hos Läkare i Världen, i tre månader i Stockholm och letade efter ett boende och en dagisplats för dottern. Jag träffade henne i Eugenia och hon berättade en märklig historia för mig. Hon blev erbjuden tre dagisplatser for dottern. Två dagar innan hon skulle ha börjat praktiken fick hon besked att hon inte kunde börja där, eftersom den person skulle ha tagit emot henne hade blivit sjuk. Hon började leta efter en ny plats omgående och Caritas tog emot henne. Det var helst flyktningar hon hade velat arbeta med och det är just detta praktiken handlar om. Angående boende hade en man kontaktat henne och hon fick vara inneboende hos honom, men han önskade 3 månaders hyra i förväg. Hon tänkte att nu lägger jag det här i Herrens händer. Hon betalde hyran utan att titta på rummet eller att träffa hyresvärden. Hyresvärden blev förvånad över hennes tillit. Allt har ordnat sig. Suzanna är tacksam om vi fortsätter att be för familjen. Just nu har hennes man ett vikariat på universitetet i Lund och familjen träffas i Kalmar varannan helg. Vi måste be att de får arbeta på samma ställe. Jag träffade Suzanna första gången i Kalmar, för många år sedan och sedan i Vadstena och nu i Eugenia. Jag känner att jag har deltagit i hennes sorg på något sätt och nu fått privilegiet att erfara hennes glädje. Hon strålade. Jag känner mig väldigt privilegierad, eftersom jag, genom ständig bön, får erfara väldigt mycket. Ibland skäms jag för min dåliga förtröstan på Herren men, som jag sade tidigare, när jag går igenom en sådan period brukar Han skicka en positiv upplevelse nästan omgående.
Jag har mer att skriva, men jag tror det räcker nu och vi hörs nästa vecka.
Varma hälsningar,
Colette
Fr. Johnnys veckobrev finns här. (Kan vara något försenat utlagt;).)
2009-03-24
Veckobrev
Hej allihopa,
Fr, Johnny ställde en fråga förra veckan. Vad tycker ni om hans brev? Skriv gärna till honom eller till mig.
Christina från Lund skrev under veckan:
"Idén med singelträff på Marielund är strålande.
Jag får bekänna att jag är väldigt sömnig numera under min timme, men idag blev det Rosenkransen helt enkelt, som tack för Danuta och som förbön för hennes man och hela familjen. Det var så fantastiskt att höra om Danutas bortgång, hur hela familjen var samlad omkring henne och bad Rosenkransen tills hon slutat andas. Hur många personer idag dör en sådan död i vårt land? Jag saknar också Danuta. Hon var en underbar person, arbetade som sekreterare i S:t Thomas församling i Lund, alltid välkomnande mot alla, alltid vänlig och rådig och redde ut alla möjliga problem på ett diskret sätt. En mogen människa, som Marinas man Björn sade."
Ha en fin vecka,
Varma hälsningar,
Colette
Fr. Johnnys veckobrev finns här.
Fr, Johnny ställde en fråga förra veckan. Vad tycker ni om hans brev? Skriv gärna till honom eller till mig.
Christina från Lund skrev under veckan:
"Idén med singelträff på Marielund är strålande.
Jag får bekänna att jag är väldigt sömnig numera under min timme, men idag blev det Rosenkransen helt enkelt, som tack för Danuta och som förbön för hennes man och hela familjen. Det var så fantastiskt att höra om Danutas bortgång, hur hela familjen var samlad omkring henne och bad Rosenkransen tills hon slutat andas. Hur många personer idag dör en sådan död i vårt land? Jag saknar också Danuta. Hon var en underbar person, arbetade som sekreterare i S:t Thomas församling i Lund, alltid välkomnande mot alla, alltid vänlig och rådig och redde ut alla möjliga problem på ett diskret sätt. En mogen människa, som Marinas man Björn sade."
Ha en fin vecka,
Varma hälsningar,
Colette
Fr. Johnnys veckobrev finns här.
2009-03-17
St. Patrick´s Day. 17th march.
Prayer of St Patrick, Apostle of Ireland.
May the Strength of God guide us.
May the Power of God preserve us.
May the Wisdom of God instruct us.
May the Hand of God protect us.
May the Way of God direct us.
May the Shield of God defend us.
May the Angels of God guard us.
- Against the snares of the evil one.
May Christ be with us!
May Christ be before us!
May Christ be in us,
Christ be over all!
May Thy Grace, Lord,
Always be ours,
This day, O Lord, and forevermore.
Amen.
"But after I reached Ireland I used to pasture the flock each day and I used to pray many times a day. More and more did the love of God grow and in a day [I said] from one up to a hundred prayers "
- Confessions of St Patrick.
St. Patrick was born in the year 385 and died 461. He brought Christianity to Ireland. He used a shamrock (three-leaved clover) to explain the Trinity. (three leaves on one stem). More here.
May the Strength of God guide us.
May the Power of God preserve us.
May the Wisdom of God instruct us.
May the Hand of God protect us.
May the Way of God direct us.
May the Shield of God defend us.
May the Angels of God guard us.
- Against the snares of the evil one.
May Christ be with us!
May Christ be before us!
May Christ be in us,
Christ be over all!
May Thy Grace, Lord,
Always be ours,
This day, O Lord, and forevermore.
Amen.
"But after I reached Ireland I used to pasture the flock each day and I used to pray many times a day. More and more did the love of God grow and in a day [I said] from one up to a hundred prayers "
- Confessions of St Patrick.
St. Patrick was born in the year 385 and died 461. He brought Christianity to Ireland. He used a shamrock (three-leaved clover) to explain the Trinity. (three leaves on one stem). More here.
2009-03-15
Veckobrev
Hej allihopa,
Jag har nyss kommit hem från vår inspirationsträff för ständig bön för äktenskap och familj, som vi hade i Karlstad idag. Vi var 19 stycken och det var mycket glädjande. Bertha och jag hade tagit kontakt med dem, som vi inte träffade i Kyrkan under veckan och informerat dem om träffen. Detta var mycket uppskattat och vi fick lite feed-back.
Vi började med Gränslöshetens bön, som vanligt.
Sedan berättde jag lite' om Fr.Johnny´s besök i Vadstena i augusti. Jag hade lyssnat till hans tal på datorn på morgonen och tog upp en av de punkter, som han tyckte var särskilt viktig, så att våra åtaganden för äktenskap och familjeliv ska fungera. Det handlade om tid för varandra. Ofta finner par det svårt att ha tid för varandra. Det är lätt i teorin och svårt i praktiken, men regelbunden tid är väldigt viktigt. Om äktenskap och familj liv ska blomstra måste man ha tid förvarandra och också tid för sin relation med Gud, så att den också blomstrar. Den tid, som vi ska ha för varandra, ska inte vara den tiden som blir över. Överbliven tid ska vara för mig själv ("to put up your feet") att koppla av på. Jag lånade ut dvd-n om Vadstena.
Lyssna gärna på Fr. Johnny´s vision för äktenskap . Mera här.
Vi delade svar på bön med varandra. En kvinna, som tillhör vår grupp, men som inte kunde delta berättade tidigare att hennes man hade blivit mycket bättre med hjälp av en ny medicin och att hennes dotter hade träffat en katolik i Tyskland och de kommer att gifta sig i Sverige den 15e augusti i år. Vi har många blivande mammor, som vi ber för, i vår församling och det finns flera, som ber för att de ska få träffa en livspartner. Under veckan kom någon med idén att ha ett veckoslut för kristna singlar. Jag tycker att det är en bra idé och föreslog att hon kontaktar Gunnar och Anne i Marielund. Vi får se vad som händer.
Vi avslutade med att be det avsnitt i det röda häftet, som handlar om "Makar med Problem". Jag har hört många berättelser om äktenskap, som blev räddade efter bön, så det kändes angeläget att be för detta den här gången. Efter varje stycke fanns det möjlighet för fri bön för egna intentioner. Slutligenbad vi en dekad av rosenkransen och avsnittets avslutade bön.
Jag tycker det var en fin träff.
Jag pratade med en väldig trevlig dam under veckan och hon sade att om man vill ha ett lyckligt äktenskap måste man vara beredd att ge, och ge mycket och sedan får man mycket tillbaka.
Hon sade att hon och hennes man är mycket lyckliga, men det har inte alltid varit så.
Marina från Lund skickade ett så här vackert mejl:
"Two days ago my dear friend Danuta, Hanna's mother, passed away. Yet again we experience the quivering moment where life on earth ends and a soul passes on. She died peacefully, at the wonderful hospice here in Lund, surrounded by her husband and all three daughters, who were praying the rosary, in polish (her mother tongue). Three days earlier Father Pascal had given her the Sacraments. She was conscious until only a few hours before her death, and they talked with her. Benjamin was there too (Björn and I took care of the little ones). This has brought the family together so much although we are all very sad and miss her so much. She was fifty-eight and had only known about the cancer since october.
God bless her soul, R.I.P.
God´s way are mysterious." Jag ber att Herren tröstar familjen.
Fr. Johnnys veckobrev finns här. *
Vi kommer närmare och närmare Påsk.
Varma hälsningar,
Colette.
P.S. Skriv gärna någonting i bloggen.
* Tyvärr är websiten ej uppdaterad fn. Kontakta mig om du vill ha Fr. Johnnys veckobrev mejlade.
Jag har nyss kommit hem från vår inspirationsträff för ständig bön för äktenskap och familj, som vi hade i Karlstad idag. Vi var 19 stycken och det var mycket glädjande. Bertha och jag hade tagit kontakt med dem, som vi inte träffade i Kyrkan under veckan och informerat dem om träffen. Detta var mycket uppskattat och vi fick lite feed-back.
Vi började med Gränslöshetens bön, som vanligt.
Sedan berättde jag lite' om Fr.Johnny´s besök i Vadstena i augusti. Jag hade lyssnat till hans tal på datorn på morgonen och tog upp en av de punkter, som han tyckte var särskilt viktig, så att våra åtaganden för äktenskap och familjeliv ska fungera. Det handlade om tid för varandra. Ofta finner par det svårt att ha tid för varandra. Det är lätt i teorin och svårt i praktiken, men regelbunden tid är väldigt viktigt. Om äktenskap och familj liv ska blomstra måste man ha tid förvarandra och också tid för sin relation med Gud, så att den också blomstrar. Den tid, som vi ska ha för varandra, ska inte vara den tiden som blir över. Överbliven tid ska vara för mig själv ("to put up your feet") att koppla av på. Jag lånade ut dvd-n om Vadstena.
Lyssna gärna på Fr. Johnny´s vision för äktenskap . Mera här.
Vi delade svar på bön med varandra. En kvinna, som tillhör vår grupp, men som inte kunde delta berättade tidigare att hennes man hade blivit mycket bättre med hjälp av en ny medicin och att hennes dotter hade träffat en katolik i Tyskland och de kommer att gifta sig i Sverige den 15e augusti i år. Vi har många blivande mammor, som vi ber för, i vår församling och det finns flera, som ber för att de ska få träffa en livspartner. Under veckan kom någon med idén att ha ett veckoslut för kristna singlar. Jag tycker att det är en bra idé och föreslog att hon kontaktar Gunnar och Anne i Marielund. Vi får se vad som händer.
Vi avslutade med att be det avsnitt i det röda häftet, som handlar om "Makar med Problem". Jag har hört många berättelser om äktenskap, som blev räddade efter bön, så det kändes angeläget att be för detta den här gången. Efter varje stycke fanns det möjlighet för fri bön för egna intentioner. Slutligenbad vi en dekad av rosenkransen och avsnittets avslutade bön.
Jag tycker det var en fin träff.
Jag pratade med en väldig trevlig dam under veckan och hon sade att om man vill ha ett lyckligt äktenskap måste man vara beredd att ge, och ge mycket och sedan får man mycket tillbaka.
Hon sade att hon och hennes man är mycket lyckliga, men det har inte alltid varit så.
Marina från Lund skickade ett så här vackert mejl:
"Two days ago my dear friend Danuta, Hanna's mother, passed away. Yet again we experience the quivering moment where life on earth ends and a soul passes on. She died peacefully, at the wonderful hospice here in Lund, surrounded by her husband and all three daughters, who were praying the rosary, in polish (her mother tongue). Three days earlier Father Pascal had given her the Sacraments. She was conscious until only a few hours before her death, and they talked with her. Benjamin was there too (Björn and I took care of the little ones). This has brought the family together so much although we are all very sad and miss her so much. She was fifty-eight and had only known about the cancer since october.
God bless her soul, R.I.P.
God´s way are mysterious." Jag ber att Herren tröstar familjen.
Fr. Johnnys veckobrev finns här. *
Vi kommer närmare och närmare Påsk.
Varma hälsningar,
Colette.
P.S. Skriv gärna någonting i bloggen.
* Tyvärr är websiten ej uppdaterad fn. Kontakta mig om du vill ha Fr. Johnnys veckobrev mejlade.
2009-03-14
Living Space
Sacred Space (Heligt rum) med Living Space är en webplats som Jesuiterna på Irland har. Jag blev berörd när jag läste Saturday of week 2 of Lent - Gospel .
Veckobrev
Jag brukar mejla Fr Johnnys veckobrev , tillsammans med några egna tankar/erfarenheter, till ett antal intresserade bedjare. Min man föreslog att jag borde lägga ut detta på bloggen varje vecka. Då skulle den bli mer intressant. Jag tror jag gör det, men då nämner jag bara förnamn på dem som är inblandade. Här kommer alltså mina tankar denna vecka.
Brev 090309
Det var många som hörde av sig den här veckan och jag blev glad. Bland andra Eva, samordnare i Missionskyrkan i Rönninge, Stockholm. De är fortfarande med och vill ha flera häften.
Någon annan har skrivit att hennes bön besvarats och hon har träffat en livsledsagare! Deo Gratias!
En annan har blivit "in the family way" trots att hon hörde från läkaren att det skulle bli svårt för henne att bli med barn utan hjälp.
Ragnhild skrev så här:
"En hälsning från Dalslandsskogen, där snön ligger djup och kallt är det, jag läste ditt mail nyss och visst förstår jag att det finns plats, för att tappa modet, om vi inte hör av oss någon gång, men nog tror jag att bönen pulserar och går ute i stugorna och som jag tänkte sist, det är ju inte bara en bön för äktenskapet, utan också för Kyrkan, dess Biskop och präster, medarbetare i vårt avlånga land, vilket är en bonus."
Vi får inte heller glömma att be för Birgittasystrarna, som var så generösa när Fr. Johnny kom till Vadstena i somras. Birgittasystrarna och Mariadöttrarna i Vadstena är också med i vår bönekedja.
Göran skrev i en artikel i KM nyligen: "De som ber ihop håller ihop; ...om det bara handlar om ett minimum av bön tillsammans, så kommer man vidare..."
Det är inte lätt att be och många har sagt till mig att ständig bön för äktenskap och familj har hjälpt dem att börja be.
Längre ner i artikeln skrev han: "Vi får tro att det stift som ber tillsammans också växer tillsammans och håller ihop". Det som är så vackert med ständig bön är att ingen är utesluten och som Ragnhild påpekar, vi ber för Kyrkan i dess helhet.
Nästa söndag, 15e mars, kommer vi att ha en inspirationsträff för alla bedjare och andra intresserade i vår församling i Karlstad direkt efter Mässan. Mer om detta nästa vecka.
Livet är spännande!
Ha en fin fastevecka;
Varma hälsningar,
Colette
Brev 090309
Det var många som hörde av sig den här veckan och jag blev glad. Bland andra Eva, samordnare i Missionskyrkan i Rönninge, Stockholm. De är fortfarande med och vill ha flera häften.
Någon annan har skrivit att hennes bön besvarats och hon har träffat en livsledsagare! Deo Gratias!
En annan har blivit "in the family way" trots att hon hörde från läkaren att det skulle bli svårt för henne att bli med barn utan hjälp.
Ragnhild skrev så här:
"En hälsning från Dalslandsskogen, där snön ligger djup och kallt är det, jag läste ditt mail nyss och visst förstår jag att det finns plats, för att tappa modet, om vi inte hör av oss någon gång, men nog tror jag att bönen pulserar och går ute i stugorna och som jag tänkte sist, det är ju inte bara en bön för äktenskapet, utan också för Kyrkan, dess Biskop och präster, medarbetare i vårt avlånga land, vilket är en bonus."
Vi får inte heller glömma att be för Birgittasystrarna, som var så generösa när Fr. Johnny kom till Vadstena i somras. Birgittasystrarna och Mariadöttrarna i Vadstena är också med i vår bönekedja.
Göran skrev i en artikel i KM nyligen: "De som ber ihop håller ihop; ...om det bara handlar om ett minimum av bön tillsammans, så kommer man vidare..."
Det är inte lätt att be och många har sagt till mig att ständig bön för äktenskap och familj har hjälpt dem att börja be.
Längre ner i artikeln skrev han: "Vi får tro att det stift som ber tillsammans också växer tillsammans och håller ihop". Det som är så vackert med ständig bön är att ingen är utesluten och som Ragnhild påpekar, vi ber för Kyrkan i dess helhet.
Nästa söndag, 15e mars, kommer vi att ha en inspirationsträff för alla bedjare och andra intresserade i vår församling i Karlstad direkt efter Mässan. Mer om detta nästa vecka.
Livet är spännande!
Ha en fin fastevecka;
Varma hälsningar,
Colette
besökare har varit här minst en gång. Om vi sprider adressen blir vi fler! Kanske några också blir inspirerade... |
|