2012-07-22
Veckobrev
Hej allihopa;
Vi har varit borta under veckan och bland annat varit i en by
där vi bodde i 5 år "för länge sedan". Vi gick förbi vårt gamla hus och börjage
återuppleva gamla tider, när vi träffade en kvinna, som gick på gatan. Vi kände
igen varandra. Hennes dotter och vår Linnea hade lekt tillsammans. Vi hade också
träffats några stycken hos byns präst och hans fru och diskuterat biskop Martin
Lönnebos brev. Hon berättade för oss att hennes man hade dött av cancer för 3 år
sedan och nu hade hon själv cancer. Tacksom om ni ber för
henne. Det kändes riktigt sorgligt när hon berättade detta. Hon sade
också att det nu bara finns en fåtal familjer kvar från den tiden och att
många hade gått skilda vägar. Tidigare under veckan
hade jag haft en känsla av hopplöshet och undrade om det var
värt att hålla på med bedjandet så här. På en gång kände jag att ständig bön
för äktenskap och familj är viktig och jag får inte vika. Det var
som om Herren skickade en ängel att tala mig
tillrätta. Nu vill jag be er alla att kolla om inbjudan till jubileumsträffen finns på anslagstavlan i Kyrkan. Om den inte finns där är jag
tacksam om ni pratar med samordnare eller kyrkoherden och ser till att
informationen når ut till församlingen.
Guds vägar är outgrundliga;
Gods ways are mysterious.
Varma hälsningar,
Colette
2012-07-15
Veckobrev
Hej allihopa;
Hoppas det har varit en fin vecka för er trots vädret. Vi har haft
barnbarnen Benjamin och Rebecka och deras mamma här. Det var underbart att
vakna på morgonen och träffa en glad och pratsam liten pojke, som hade stigit
upp före mig och höll på att bygga med lego. Han berättade om vad han höll på
med och vad han tänkte göra. Så småningom kom Rebecka tassande. Vi gjorde olika
saker; Badade (Rebecka är som en fisk och orädd, men Benjamin är lite mer
försiktig), gick trollvandring, var till lekparken och ett museum. Det var
tomt när de åkte iväg, men snart ska vi träffa Baby Casper. Han väger 5 kilo
nu.
En
tonårig flicka är i stark behov av bön. Hon mår inte bra. Må Herren ge
henne allt mänskligt och andligt stöd hon behöver och mycket
förståelse.
We are called in love, sent in love on the mission of
God, and in this we find the new life of Jesus Christ.
Vi är kallade i kärlek, sända i kärlek på Guds uppdrag
och i detta finner vi det nya livet i Kristus. Fr. Donal Neary (Reflektionen finns i sin helhet på bloggen http://standigbon.blogspot.com och är
värd att läsa.
Varma hälsningar i mitten av juli;
Colette
Reflektion från Fr. Neary
15th of the
Year: July 15th
I have been much
influenced by a picture in our church of St Ignatius of Loyola and St Francis
Xavier walking in the courtyard of the university of Paris. It’s an old
painting of a particular style, but it has always indicated to me that people
following Christ never do so alone. Jesus sent them in pairs, and the picture
is highlighting that we cannot find and follow Jesus Christ on our own.
Personal Faith
This does not mean that
our faith and following is not personal; it is deeply personal but not to be
individualistic. The light of faith is
handed and passed on from one to another.
The future health and
hope of the church finds a deep source in the friendship of faith and in
collaboration in ministry and service.
The parish of the future will find its life only in the working-together
of all sorts of people – male and female, cleric and lay, old and young,
believing and half-believing. Our faith in God and our living of this faith
depends much on the community of faith of which we are a part.
Faith in our families needs the faith of the larger christian family for
its nourishment and growth. Jesus had
wisdom in sending them out in pairs.
Unity in Separation
At times the people I
refer to, Ignatius and Francis, were separated by continents. Their long relationship of faith still
strengthened them with numerous letters written and the prayerful thanks for
each other’s faith and love.
Truer than ever we
believe now that no one is an island.
Brendan Kennelly the Kerry poet puts it well, ‘Self knows that self is
not enough’.
We are called in love,
send in love on the mission of God, and in this we find the new life of Jesus
Christ.
Donal Neary SJ.
2012-07-08
Veckobrev
Hej allihopa;
Idag, den 8 juli, har jag nyss avslutat min timme för ständig bön för
äktenskap och familj. Jag hade en fin timme, där jag lät Herren inspirera mig
om vem jag borde be speciellt för. Den här gången har jag bara använt häftet för
att be min favoritbön: "Fyll varje hem med Din kärlek. Må vart
av ett av dem bli en plats fylld av din närvaro, en källa som förmedlar din frid." Jag bad förtås för vårt
jubileum den 1 september, att Herrens hand vilar över allt och att många
blir kallade och svarar på kallellsen att komma dit. Tacksam om ni
kommer ihåg att be för dagen också, för utan Herren kan vi inte
göra något.
Många har uppskattat följande citat från förra veckans brev, som har
hjälpt mig också:
"Prayer always encourages us and makes us a bit
stronger. Prayer works in God’s time and
this is a challenge always to our faith and love."
Bön uppmuntrar oss alltid och gör oss lite starkare. Bön
verkar i Guds tid och detta är alltid en utmaning för vår tro och
kärlek.
Fr. Donal Neary S.J.
Varma hälsningar från ett varmt men regnigt Karlstad.
Colette
2012-07-01
Veckobrev
Hej allihopa;
Idag kände jag mig lite nere, men när jag lyssnade på "Pray as you go"
fann jag att texten passade mina känslor och jag fick tröst. Guds
vägar är outgrundliga.
John, som fick uppehållstillstånd nyligen efter 8 år i Sverige, behöver
fortfarande våra böner . Kanske vi kan be "Fader, vi överlämnar John och
familjen till dig. Låt dem få den hjälp de behöver genom den
Helige Ande, för att kunna förenas så snart som möjligt. Låt att allt ske enligt
Din vilja."
Jag kommer ihåg vad Christina från Dahlby skrev en gång, att
hon ber när hon får brevet. Det är det lättaste
sättet och då får familjen många böner. Christina själv behöver våra böner. Som
jag nämnde tidigare kommer hon att sälja huset, som hon har bott i i 46 år. Det
är inte lätt med alla minnen och allt som ska ordnas, speciellt när man är
ensam. Hon planerar att sälja huset under hösten. "Må Herren se till
att allt ordnar sig till det bästa och att Christina får tröst och nytt liv i
ett nytt hem.
Prayer always encourages us and makes us a bit stronger. Prayer works in God’s time and this is
a challenge always to our faith and love.
Bön uppmuntrar oss alltid och gör oss lite starkare. Bön
verkar i Guds tid och detta är alltid en utmaning för vår tro och
kärlek.
Fr. Donal Neary S.J.
Pax Christus
Varma hälsningar;
Colette
Fr. Johnnys veckobrev hittar du här. Fr. Johnnys veckobrev översatt till svenska hittar du här.
| besökare har varit här minst en gång. Om vi sprider adressen blir vi fler! Kanske några också blir inspirerade... |
| |
