2011-04-30
Veckobrev
Hej allihopa;
Här kommer Fr.Johnnys brev, som har "Påskglädje" som rubrik den här veckan. Igår morse, när jag lyssnade till "Pray as you go", hörde jag Glenstall Abbey Kör sjunga följande:
"This is the day that the Lord has made.
Let us be glad and rejoice in it."
Det här är dagen som Herren har gjort.
Låt oss vara glada och glädjas i det.
Det är så, att igår var min pappas födelsedag. Jag tänkte på honom med glädje. Han betydde väldigt mycket för mig. Han brukade prata med oss vid matbordet om viktiga saker. Han tyckte att ärlighet var en av de viktigaste sakerna i livet. Han sade till oss att vi alltid måste följa våra samveten, även om vårt samvete inte var överens med vad Kyrkan sade eller gjorde.
Jag läste också följande på Sacred Space imorse:
"We are bound to follow our conscience and follow the truth as we know it. If we are wrong, it will be exposed. Real Truth will always come to the surface eventually."
Vi är tvungna att följa våra samveten och följa sanningen som vi erfar den. Om vi har fel kommer det att visa sig. Verklig Sanning kommer alltid upp till ytan förr eller senare.
Det var en del av förklaringen till dagens läsning, Apostlagärningarna 4:13-21. Det kunde ha varit ord från min Pappas mun.
Tyvärr gick min Pappa bort när jag var gravid med yngste sonen, Francis. Det var en svår tid for mig. Död och liv är inte alltid så lätt. Jag fick kämpa för att behålla Francis också. Jag vet nu att det var en tid av mognad for mig och att Herren fanns med. Idag känner jag mig väldigt tacksam för min Pappa och vad han gav mig och allt jag har varit med om.
Det gjorde mig glad när jag läste vad Sonia skrev till oss under veckan:
"Jag är tacksam för er och alla de som har tänkt på och bad för min före detta man (mina barns pappa) och idag tror jag verkligen att vår Gud bryr sig om våra böner. Jag fick höra från min dotter, som var i Halmstad under Påskhelgen, att pappas tillstånd är mycket bättre nu. Att han får en spruta med några droppar som hjälper honom mycket och att han till och med har börjat att få håret tillbaka.
TACK GODE GUD ATT DET FINNS HOPP!"
Jag pratade med Bengt Malmberg om Biskopens inbjuden till Mässan 18.00 den 21 Maj. i Domkyrkan. Jag tänker delta. Se inbjudan på bloggen www. http://standigbon.blogspot.com .
Bengt sade att Katolikerna som deltar i Jesu Manifestation, som är samma dag, brukar träffas i Fatusparken kl.10.00 och sedan gå tillsammans till Kungsträdgården . För mer information, se: http://www.jesusmanifestationen.se/
"We have the gift of faith so that others can come to believe."
Vi har trons gåva så att andra kan komma till tro säger Fr. Johnny i brevet idag.
Varma hälsningar,
Colette
Fr. Johnnys senaste veckobrev hittar du här. Fr. Johnnys veckobrev översatt till svenska hittar du här.
2011-04-22
Veckobrev
Hej allihopa;
Jag kan knappast tro att vi redan har kommit till Påsk och att det är dags för Fr.Johnnys Påskbrev. Naturen stämmer in med den uppståndne Kristus; Allting börjar få nytt liv.
Jag älskar den här tiden av året.
Maria från Norge skriver:
"Tusen takk for at du ville dele denne korsveiandakten med oss. Den berørte meg dypt, særlig 11. og 13. stasjon. Det vil si, Herren berørte meg dypt - og fylte meg med stor fred."
Anna-Britta skriver:
"Jag har goda nyheter från Domkyrkoförsamlingen.Plötsligt har det kommit till många nya medlemmar. Det är verkligen jätteroligt."
Margareta vill att vi ber för en pojke som plötsligt blev allvarligt sjuk. Han har blivit mycket bättre, men behöver specialistbehandling.
Fr. Johnny meddelar att hans tid som Rector i Esker är över. I juli månad flyttar han till Clonard Monastery i Belfast. Det blir säkert en omställning för honom, men han kommer närmare sina hemtrakter.
Jag fick en väldigt fin Påskreflektion från Fr. Donal Neary S:J:. Den avslutas så här:
"Risen Lord, you raise us up in love, faith, hope and joy. In sharing your death, may we rise in glory with you."
Uppståndne Herre, du lyfter upp oss i kärlek, tro, hopp och glädje. Genom att dela din död får vi uppstå i härlighet med dig.
Donal Neary S.J.
Varma Påskhälsningar,
Colette
Fr. Johnnys senaste veckobrev hittar du här. Fr. Johnnys veckobrev översatt till svenska hittar du här.
En Påskreflektion
Easter Reflection 2010
Strange things happen when people report Easter in the new testament. It takes people a while to take it all in; recognising what has happened is slow. There is an empty tomb but it takes a while to believe that maybe what he said is true – that he would rise from the dead.
They would meet Jesus in many ways..in the garden, in the breaking of bread ; on the shore some did and some didn’t.
Many signs
We recognise him in faith now in many ways....Look around the church here – the colours of creation in the flowers, every Eucharist is in memory of his death and resurrection, the confessional and receiving his forgiveness; we recognise him especially in the people near us and their goodness; in any creativity – new birth especially, art, music....any creation of life and love is a share in the life of God.
Also when we go outside of ourselves to others. Caring in any way we do for people near us and far away. Ways we die to selfishness and rise to love and compassion and care.. He has risen and we are signs of the resurrection.
The past is left behind
The tomb is empty and the old clothes left behind. All is new. His body, given for us on Holy Thursday, tortured and killed for us on Good Friday, is now risen in the body which is the community of the church. We do not see him yet we know him.’ Blessed are those who have not seen and yet believe’.
Easter is a shout of joy that the Lord is risen here and now. That’s our shout today, Alleluia, the Lord is risen! We are now the body of the risen Christ!
Risen Lord, you raise us up in love, faith, hope and joy. In sharing your death, may we rise in glory with you.
Donal Neary SJ
2011-04-16
Veckobrev
Hej allihopa;
Jag fick under veckan en inspirerande korsvägsandakt från Christina Agnani i Dahlby. Den kommer från USA "Holy Love Messages" och är översatt av Christina själv. Den 14e stationen är den hon tycker bäst om. Andakten finns här.
Debbie har skrivit ett vackert mail till mig under veckan. Hon skrev bland annat så här:
"I thank you, once again, for your prayers and do believe that they are helping both Miranda and myself move forward into the light and love of Christ. It's obviously all around us."
Miranda har fått diagnos Aspergers och tvångssyndrom. Hon får mycket vård och uppmärksamhet från vårdpersonal. Debbie fortsätter: "Through these wonderful people I experience the power of Our Lord, sharing so much of their love and concern in a peaceful manner". Debbies behandling har också givit positivt resultat. Tumören har minskat påtagligt. Jag tror hon blir glad om vi fortsätter att be för dem.
Bengt Malmgren skriver:
"Påminnelse om: Var finns Gud i vår trasiga värld? Reträtt Järfälla 2011-05-12 14:00 - 2011-05-14 20:00. Mer information. Foldrar finns nu att ladda ner (på svenska och engelska). Katolsk Karismatisk förnyelse i Sverige.
Påminnelse om: Korsvandring genom centrala Stockholm 2011-04-22 13:00 - 15:00 Mer information. Katolsk Karismatisk förnyelse i Sverige."
Fr. Donal Neary S.J. Irland skriver i slutet av en reflektion om stilla veckan:
"It’s a week of giving, that’s why it’s holy. The physical suffering does not of itself make it holy; it’s a holy week simply because a man like us, and one of the Trinity, gave his life."
Det är en givandets vecka, därför är den helig. Det fysiska lidandet i sig är inte det, som gör den helig; Det är en helig vecka helt enkelt därför att en man som vi, och en av Treenighet, gav sitt liv.
Jag önskar oss alla en inspirerande stilla vecka.
Varma hälsningar,
Colette
Korsvägsandakt
Korsvägen enligt Den Heliga Kärlekens Budskap (Holy Love Messages som ges på en plats i Ohio, Maranatha Springs)
Jesus dikterade följande meditationer för Korsvägen:
Efter varje station be bara:
”Jesus, saktmodig och ödmjuk av hjärtat, dana mitt hjärta efter Ditt Hjärta.”
- Jesus döms till döden
”Jesus, många som bevittnade dina under gick med på din dödsdom. Förbarma dig över dem som bevittnar undren
på denna plats men ändå vägrar att tro.”
- Jesus tar på sig sitt kors.
”Du accepterade detta kors av kärlek till din Faders Gudomliga vilja och av kärlek till mig. Hjälp mig att av kärlek
acceptera de kors som ges mig .”
3. Jesus faller första gången.
”Jesus, jag frambär detta första fall till Fadern. Jag ber Fadern hjälpa mig att aldrig falla i dödssynd.”
4. Jesus möter sin Mor
”Jesus, jag förenar mig med dig nu i denna stund för att trösta din Moders sorgsna hjärta.”
5. Simon från Kyrene hjälper motvilligt Jesus att bära hans kors
”Jesus, hjälp mig acceptera de kors du sänder med kärlek. Hjälp mig att alltid vara ett villigt redskap i dina händer. ”
6. Veronika torkar Jesu ansikte
”Av kärlek till dig, hjälp mig torka bort alla syndiga böjelser, Jesus.”
7. Jesus faller för andra gången
”Jesus, tillåt inte att jag gör om mina synder. Bevara mig från att falla.”
8. Jesus tröstar Jerusalems kvinnor
”Trösta mig, Jesus, så att jag inte blir modfälld på grund av mina syndiga böjelser.”
9. Jesus faller en tredje gång
”Jesus, hjälp mig att höja mig över mina synder och sträva efter personlig helighet.”
10. Jesus berövas sina kläder
”Jesus, ta bort ifrån mig allt som står emellan oss.”
11. Jesus spikas fast vid korset
”Jesus, spikarna genomborrade ditt kött alldeles som mina synder genomborrade ditt hjärta. Förlåt mig. ”
12. Jesus dör på korset
”Du stannade kvar på korset ända till döden, käre Jesus. Det var inte spikarna som höll dig kvar
utan kärlek till din Faders vilja. Hjälp mig att älska Guds vilja för mig – utan tanke på vad det kostar mig.
13. Jesus tas ner från korset
Jesus, din smärtofyllda Moder höll dig i sina armar. Jag ber nu din sörjande Moder att förlåta mig de synder
vilka de än var, som jag begått och som du dog för. Jag ber Maria bära fram mitt ångerfulla hjärta till sin Son.”
14.Jesus läggs i graven
”Kärleksfullt beredde din Moder din sönderslagna Kropp för graven, Jesus. Be din Mor att kärleksfullt bereda
mitt av synden söndertrasade hjärta att ta emot dig i den heliga kommunionen.”
2011-04-09
Veckobrev
Hej allihopa;
Här kommer Fr. Johnnys brev för den här veckan. Han betonar här vikten av att ha tid för varandra!
Det har varit en händelserik vecka för mig. Vi var i Stockholm över helgen hos barnbarnen. Rebecka älskar att sjunga och det är härligt att höra henne. Hon kan sjunga de första två raderna av "Här kommer Pippi Långstrump" igen och igen. Benjamin har stor fantasi och hittar på olika sätt att leka. Det är härliga åldrar (1,5 och 3 år) de befinner sig i och det är underbart att få vara med.
Vi tog tillfället i akt och åkte upp till Gävle för att ge ständig bön en nystart där. Deras dag är den 3e och det var just det datumet vi var där. Fr. Damien höll en inspirerande predikan om familjen och delgav oss senare av sina egna erfarenheter av sin barndom i en mycket kärleksfull familj. Om vi inte erfar kärlek som barn och har mycket skoj och skratt i familjen är det svårt att tro på en kärleksfull Gud. Det finns tre samordnare i Gävle församling (inkl. utposter) och minst 20 bedjare som har antecknat sig. Jag var väldigt glad när jag åkte tillbaka till Stockholm.
Helen har skrivit till mig. Hon har varit i Uppsala och har haft alla möjliga undersökningar. Det verkar som om läkarna gör allt för att hjälpa henne. Låt oss be att de, med de Helige Andes ledning, kan hitta orsaken till allt och bota henne. Vi fortsätter att be för Debbie och Miranda också.
Det är riktigt soligt här i Karlstad idag. Våren har kommit! Deo Gratias!
"Lord you are resurrection and life; bring your hope and joy to us now and
in eternity."
Donal Neary S.J.; Hela den inspirerande reflektionen finnas här.
Varma hälsningar,
Colette
Lent 5. Reflection
Lent 5. Reflection from Fr. Donal Neary, Parish Priest, Gardiner Street Parish, Dublin, Ireland.
We had just finished Mass in Bethany near Jerusalem - a small group of us -
in the place where Jesus often visited Martha, Mary and Lazarus. After our
Mass the Franciscan priest offered us coffee - a moment of simple grace and
friendliness which highlighted something of Jesus' humanity for me. Their
hospitality was always there for him and their house was a house of
friends. It was a sort of sanctuary for him when life was dangerous - just
a half hours' walk from Jerusalem. A place to go when he was tired or
needed to put his feet up, or just talk about what was on his mind to his
friends.
At our best and worst
We had just finished Mass in Bethany near Jerusalem - a small group of us -
in the place where Jesus often visited Martha, Mary and Lazarus. After our
Mass the Franciscan priest offered us coffee - a moment of simple grace and
friendliness which highlighted something of Jesus' humanity for me. Their
hospitality was always there for him and their house was a house of
friends. It was a sort of sanctuary for him when life was dangerous - just
a half hours' walk from Jerusalem. A place to go when he was tired or
needed to put his feet up, or just talk about what was on his mind to his
friends.
At our best and worst
We all need our places and spaces of real communication, where we can be at
our best and our weakest. Jesus wept for the death of his friend and in
this weakness could also show his conviction that all was not over, and
that he himself is our life and resurrection.
We need our spaces where we have time for each other, where we don't expect
the immediate and short reply of the text or the e-mail. Where tone and
feeling and mood, hopes and fears and sorrows can be shared, in a way
impossible in fast communication.
Welcome
A welcome to people is a welcome to God. The depth of our human hospitality
is linked to the depth of our openness to God. The simple gesture of the
Franciscan coffee reminded me of that.
As we welcome God, we know that God never comes empty handed. On one of the
sisters; worst days - the death of their brother - he brought the promise
of unending life and hope. He brought the gift of deep friendship and care
- always his gift to us.
Lord you are resurrection and life; bring your hope and joy to us now and
in eternity.
Donal Neary S.J.
is linked to the depth of our openness to God. The simple gesture of the
Franciscan coffee reminded me of that.
As we welcome God, we know that God never comes empty handed. On one of the
sisters; worst days - the death of their brother - he brought the promise
of unending life and hope. He brought the gift of deep friendship and care
- always his gift to us.
Lord you are resurrection and life; bring your hope and joy to us now and
in eternity.
Donal Neary S.J.
| besökare har varit här minst en gång. Om vi sprider adressen blir vi fler! Kanske några också blir inspirerade... |
| |
